Först nu inser jag hur mycket jag hunnit med

Precis som jag lovat min handledare i det här projektet så hann jag färdig med broderiet idag. Efter att vi sedan provat att stifta fast broderiet, så kom vi fram till att en våtspänning var onödig, så där sparade jag in en hel del tid, som kunde ägnas åt monteringen i stället. Den hann jag förövrigt längre med än jag först vågat hoppas på, vilket självklart var oerhört lugnande för min skull. Hittills så håller tidsplanen, i alla fall om jag hinner färdigt i morgon.

Baksidan var helt okej.

Det är egentligen inte förren nu som jag fattat hur mycket jag egentligen har hunnit med den senaste en och en halva vecka som gått sedan jag började broderiet, och i ärlighetens namn blev jag lite matt när jag insåg att jag faktiskt gjorde det. Jag törs inte riktigt säga vad jag tycker än, jag har varit lite missnöjd hela tiden. Men jag har bestämt mig för att bli klar med monteringen innan jag ger ett utlåtande om resultatet.

MDF-skivan klädd med lakansväv.

Broderiet stiftas fast.

Efter häftpistolen.

Slutet är nära!

I morgon närmare bestämt, då har jag lovat min handledare att broderiet ska vara färdigt, och såvida inte pendeltåget får för sig att ha elfel på bron mellan Årstaberg och Söder hela dagen, så borde det inte vara några problem.

Idag har jag ägnat mig åt min kära mastodont, och jag pendlar mellan att älska det och tycka att det ser förjävligt ut. Allt är som vanligt med andra ord.

En sak som däremot inte är som vanligt är att handlederna börjar kännas lite orkeslösa, vilket givetvis inte känns så jättebra. Kan man brodera för mycket? Hoppas inte det.

Broderimaran fortsätter

Fyra små ägg.

Senaste veckan har varit den intensivaste på länge, och broderiet växer på i samma intensiva takt, blandat med en lika intensiv jakt på en MDF-skiva att montera mastodonten på. Idag fick jag äntligen napp bakom skolan, hos Linhult & Jonsdotter där jag hittade den perfekta skivan för mitt broderi, utskuren i en datastyrd såg. Kraven på skivan var främst att den inte skulle vara för tung, eftersom broderiet skulle hänga på väggen, och de hade en MDF som var 6 mm. Hade det inte blåst så mycket, hade jag och skivan förmodligen skuttat fram till skolan. Nedan följer en bildkavalkad över hur projektet artat sig den senaste veckan.

Precis halvvägs.

Arkeologisk utgrävning.

I lördags.

Och i söndags.

I förmiddags.

När jag gick hem.

Den hett eftertraktade MDF-skivan, dagens stora glädjeämne.

Tulip of doom

Nålknäckartulpanen.

Den kanske ser rätt oskyldig ut, men just i den här tulpanen bröt av nålen för mig. Det har faktiskt aldrig hänt mig förut att jag brutit av en nål i ett broderi förut, så jag blev väldigt överaskad. Tur att det inte är nålransonering som råder.

Före detta broderinål.

Annars har det varit ännu en dag med broderimaraton, som resulterat denna lilla tulpan och två solfjädersblommor. Egentligen hade jag tänkt hinna ännu längre, men vid kvart i nio sa min ork och hunger i från, jag är ju trots allt ingen maskin. Målet för morgondagen är att hinna så pass långt att jag måste spänna om tyget. Dessutom ser det ut som att jag ska besöka en brädgård också, på jakt efter en lämplig träskiva att montera mitt broderi på.

Broderimara

I fredagskväll satte jag första stygnet och det blev början till en turkos hjärttulpan.

Efter en intensiv vecka med färgval, färgning, felfärgning, omfärgning och onödig färgning, så fick jag i fredags äntligen spänna upp mitt bottentyg i ram och börja brodera. Bottenfärgen blev mörkröd tillslut, på grått kläde, och jag fullkomligt älskar att brodera på det. Man kan ju brodera med rött och det syns fortfarande. Men det har sina baksidor att ha ett projekt som man längtar efter och inte vill gå hem i från, tyvärr måste man ju sova också. Men att ha ett sånt här projekt är som att läsa en spännande bok, svårt att lägga i från sig, faktum är att jag längtar redan till skolan och morgondagen.

Arbete med applikation av sammanlagt trettioåtta stycken yllehjärtan.

Nästan färdig hjärttulpan.

Färdig hjärttulpan.

Inspirerat av påsöm broderade jag den här blomman.

Mera påsömsinspiration.

Morgondagens att göra - lista.

Intensiva maj

Maj månad har varit här i lite drygt två veckor, och det märks inte minst på HV skola. Bilväven fick jag panikbrodera färdigt, och jag har faktiskt inte vecklat upp den sen en vecka tillbaka. Jag måste snart göra en hängmontering, men det vill jag helst inte tänka på just nu.

Mattan och jag har återsett varandra, just nu är den inneboende på Nordiska museet. Där ligger den rätt så bra tycker jag, jag känner mig lite mer tillfreds just nu, men inte helt nöjd riktigt än. Tillslut kommer jag nog att kunna leva med skönhetsfelen. Jag vill i alla fall rekommendera ett besök på Nordiska och utställningen Väv, där min och mina klasskamraters mattor finns utställda.

Enskilda projektet är i gång, och jag har valt konstsömnad och yllebroderi igen. Men den här gången är det i stort format i form av en cirkel på en meter i diameter. I morgon blir det färgning av broderigarner och bottentyg som kanske ska bli mörkrött. Det kanske slutar med att jag inte är helt nöjd i vanlig ordning, men just nu är jag väldigt peppad på det här projektet.

Ny korg för mina handarbeten.

Och mitt upp i allt detta så fyller jag år i dag! I förrgår firade jag med en del av den närmaste familjen och Börje, och som det anstår en textilare som jag så fanns det givetvis några presenter med textil anknytning.

Britt-Marie Christofferssons bok Stickning- ett hantverk att utveckla.

Lagom till enskilda projektet! Yllebroderier - Berättande folkkonst från Norden av Annhelén Olsson.